Så svårt beslut ='(


första barnsången, Thim är 8 dagar <3
Jag blir så ledsen när jag tänker på något så stort som att sluta amma?!
För mig är det gigantiskt! Enormt! En ny era!
Ska jag sluta el ska jag inte??
Jag har dragit av mig mååånga hårstrån de senaste dagarna och kanske därför jag haft en sådan huvudvärk som VÄGRAT släppa. Kan ju bero på en massa andra saker men det här har varit en av mina huvudbryn ett par dagar.
I vilket fall som så lade jag min son UTAN tutte men med en vällingflaska ist och gissa vad?
HAN tog den och han gnällde i ca 2 minuter, kändes visserligen som 2 timmar, men när jag såg att jag lagt honom på mindre än 5 minuter antog jag då att gnället varade 2 minuter och flaskan var tom på 2 med.
Helt otroligt!! Men kommer det att gå inatt undrar jag? Antagligen inte, men men då kanske de blir en nattutte bara. Eller så kanske han kan få nån gång på dagen, för då äter han lite mat iaf så kan ju kompletera kanske. Fy tusan de här e lika jobbigt nu som med min lilla tjej... Men jag äter en massa mediciner och jag har ammat honom för att han behövde också en mindre dos av det, men NU vill dom att jag ska äta ytterligare en medicin och sen få kortison... suck de ena avslöser de andra.... MEN en sak e klar!! INGEN, absolut INGEN ska tala om för mig när, var och hur, jag ska göra med mitt barn angående ammningen. "Du lär sluta amma om du ska ta den här medicinen, bla bla BLA", Ja men då skiter jag helt enkelt i den där "extra" medicinen tills jag själv känner mig redo och sluta, kommer ju va kass i 2 år till så va f*n gör någon månad extra utan medicinen när jag ändå gått så pass länge med det här?? Va??
Medicinen har funnits i Apotekets dator ett tag nu, ska hämta ut den, läsa bipacksedeln, och sen göra mitt val. Inget Thim behöver få i sitt system iaf, han e smal nog som det är..

JA just sen e det ju BVC, nu ska jag säga ett sanningens ord om dom där hyperduperhetsiga kurvorna!! Dom gjordes på 70talet av barn som FLASKMATADES inte AMMADES, och sen sitter dom och säger "nej men han/hon följer inte kurvan ordentligt(till en ammande mamma) undrar om du måste kompletera med ersättning, när barnet EGENTLIGEN får i sig alldeles utmärkt med mat, men stackars små förstföderskor som inte tror deras bebisar får i sig tillräckligt och måste punga ut med ännu mer slantar för ersättning dom aldrig ens behövde?!
Okej rasar bebisen i vikt e det ju en annan sak men ligger den 1 eller 2 streck UNDER den "NORMALA" kurvan så vad gör det!! Ser bebisen ut att må bra och mår bra och e glad, gå på eran magkänsla och strunta helt enkelt i vad dom säger där! Nu har jag fått en så underbar bvcsköterska så hon har aldrig skrämt upp mig så, med tanke på att Thim gått ner i vikt, innan vi visste att jag var sjuk!
Thim ligger 2 streck under kurvan men oroar mig inte för det när jag fick reda på anledningen till viktminskningen, men han har alltid varit glad och pigg och följt utvecklingen som en prins <3
Ta kurvan med en stor nypa salt helt enkelt!

Sen måste ju tilläggas att jag måste ju ha de 2 mest underbara barn som finns OM dom inte e trötta och hungriga förståss, men vilket barn e glad då liksom?
Emilia hon är så OTROLIGT snäll med sin lillebror och Thim e lika mysig tillbaka, sen såklart blir det ju tjiv mellan dom med men dom pussas och blir sams sen och det är det som e så sött, för det e ju bara småtjiv och inget allvarligt som att hon slår honom och sånt. Utan hon smeker honom på kinden och bedyrar sin kärlek till sin lillebror som hon håller av mest i hela vida världen, hon säger vid något tillfälle VARJE dag hur mkt hon älskar honom, och säger att hon e bäst på att ta hand om sin lillebror och beskyddar honom jämt!
Det värmer så gott i hjärtat när jag ser hur mkt dom håller av varandra <3

Idag besiktigade vi huset och det var inget att notera, besiktningsmannen sa att han blev så glad när han kom till så välsköttahus som man har brytt sig om att rå om =)
Men gör man inte så? Rår om sitt hus, sitt hem?
Nåja kanske inte alla...

Nu inväntar jag min underbara kärlek så vi kan laga något mumsigt innan vi går och lägger oss <3 Älskar honom så det gör ont i hela kroppen <3

Mina underbara liv <3

Igår rakade min mamma och jag min lille Thim =) så söt han blev el är såklart <3
Idag fick han en till tand, om jag tittar på honom så e den nere till vänster bredvid mittänderna :)
ser ut som att den till höger oxå spruckit igenom!
Sen i en vecka ca har han tagit sin gåvagn och gått iväg :) så sött å se när han går med sina små söta ben. blir alldeles varm i kroppen.
Han har även lärt sig vinka hejdå och älskar att dansa och klappa händerna till Manboy som Emilia rockar loss till :D
När Thim och Emilia sätter i halsen har jag lärt dom att dom ska lyfta på armarna så nu, detta gjorde Millan med, när Thim sätter i halsen el sväljer lite galet så lyfter han sina söta små armar utan min hjälp, han gör det på autopilot ;)) smart grabb det där!!

Emilia var ute och åkte fyrhjuling med sin pappa idag och med hans kompis Erik. Det ÄLSKAR hon!!
"Fortare, fortare" "Mamma titta jag ska köra ättefort" säger hon =) Gullisen då <3
Så glada barn jag har, visst även dom kan väl ha en dålig dag men 9 av 10 dagar e riktigt härliga och mysiga, som idag. Vi har mestadels suttit och myst i hennes rum och jag har läst sagor till bägge två, badat, ätit hallon, myst vid matbordet och skrattat en hel del =D
Senare på kvällen kl 19 skulle vi möta upp en vän på Broken Dreams och jag såg på bägge 2 att nu var det inte långt kvar innan dom somnar så visst lite gnälligt blev det men vad tusan gör det! Ingenting!
Åt på sin lilla hamburgare gjorde hon och Thim åt av min stek :)

Bemötandet på den "resaurangen" kan ju verkligen börja ifrågasättas! En kärring som jobbat där säker i 135 år var så otrevlig så en nypa hade varit nog från henne!
Sur som ett navelludd som blir upptäckt och totalt less på sitt yrke, det märktes så tydligt!
När våran vän kom så hade vi redan beställt för Emilia var hungrig, men det tog typ en kvart tjugo minuter innan hon fick beställa iaf, sen kom häxan och frågade om hon ville beställa el om till och med vår vän sa till att hon ville det(?) Iaf så sa hon att hon ville ha potatisskal och sen hann hon inte säga så mkt mer för hon hade redan börjat gått innan hon ens prtat klart, jag reser mig arg som ett bi utan honung, går fram till henne där hon står o knappar in hennes halva beställning och säger
"Ursäkta mig men vi vill ha en annan servitris till vårat bord"
"Jaså och varför det?"
"Jo för att sen du öppnade din mun åt oss så har det bara kommit en massa spydigheter ur dig och du kan inte ens ta hela min väns beställning?? Vad skulle hon ha och dricka??"
"Eh....hummm... Jag skulle bara slå in det här sen..."
"Det spelar ingen roll, byt servitris till oss Tack!"

Sen kom det mat och vi åt, klart.... vill beställa något mer.... ingen där.... HALLÅÅ!?
Emilia har ätit upp sitt så då reser vi på oss och går.
Våran vän betalar för sig själv och min svärmor, hon hade lovat och bjuda ut henne.
Jag ska betala och säger
"Jag kan betala för min dotters mat men inge mer, för make till sämre servis får man leta efter!
Är hon så jäkla trött på sitt jobb så kan hon ta och sluta el ändra attityd gentemot sina gäster??
Tjejen ber om ursäkt för kärringen, jag ber henne inte göra det för de e inte hon jag e arg på el vi e arga på.
Får min växel och säger
"Jag e ledsen att ni får jobba med en sån bitter människa"
"jag vet" fick jag som svar.
Stackars tjejer som får jobba med den där häxan å krusa henne hela tiden!
Usch och fy för den där människan, men nåja nu e mina barn nattade och klara och jag ska ta och lägga mig med, ska skriva på huset imorgon =D WEEEEIII genast ett leende på läpparna :D
Skulle behövt plocka klart här hemma med, lite kläder som inte vet sin plats ! ;P

Så sov gott alla bloggläsare som sitter uppe sent å zappar genom bloggar ;))

Sorry, länge sen nu!

  • Så där ja nu e jag äntligen igång igen efter mkt om och men. Minns inte ens riktigt vad som var mitt senaste inlägg men strunt i samma, här kommer lite tankar å dylikt jag haft i flera veckor. hoppas jag får med allt nu bara så jag inte missar en massa smaskiga detaljer om mitt liv "host"

    Jag e sjuk som en gris med svininfluensan!!
    Har inte rikigt haft någon tid att känna efter eller ens anta att jag e så pass dålig som jag e?? Sjukt men har 2 väldigt små barn å tänka på som behöver ens hjälp 25h om dygnet 8 dagar i veckan så NÄR ska man ha tid och känna sig dålig??

    Min sjukdom har 3 vackra namn:
    Diffus toxis struma
    Basedows sjukdom
    Graves sjudom

    Symtomen:

    *Nervositet, oro, rastlöshet
    *Sömnsvårigheter
    *Skakande händer
    *Hjärtklappning, snabb regelbunden puls el. snabb oregelbunden puls, förmaksflimmer
    *Värmekänsla, svårighet att uthärda värme, svettningstendenser
    (Thank u GOD for DEO)
    *Varm och fuktig hud
    *Viktminskning trots ökad aptit (
    no problemo)
    *Uttalad trötthetskänsla
    *Muskelsmärtor och muskeltrötthet
    *Rensning åt söder ofta *host*
    *Menstruationsstörningar

    Så varsegoda där har ni, ALLT på denna lista har jag, läkarna var nog nervösa när jag kom in på kontroll, såg så ut på deras ansikten, som att jag bara skulle trilla ihop å dö(?)
    Men här e JA å stanna på denna jord har jag tänkt göra läääääääääääänge till, ska ju bli 119 år sa jag till min mami när jag var en 4 år =) så sagt å gjort så blir ni inte av med mig så lätt *elakt skratt*

    När jag var 1år fick jag tyfus och i praktiken så var jag död när min far sprang in med mig på ett sjukhus i Santiago chile (el snarare de ENDA sjukhuset på den tiden).
    Blev räddad av en tysk nazistläkare som ville ha in den "ariska" rasen i sydamerika å blev så jäkla nöjd när han såg att min far var blond å blåögd likaså jag, el gröna ögon iaf.
    Pappa sa "jag skiter i hur många jag måste k****a bara du räddar mitt barn"
    sagt och gjort nazisten räddade mitt liv med alla de möjliga dropp å slangar å mediciner å fick igån mitt lilla hjärta. Dock fick jag börja om från början, blev som en bebis på nytt, gå, prata, äta etc.
    När jag var 9år knäppte jag min hjälm lite haffigt och föll av min cykel i en BRANT backe ute i Hede som såklart var fint klädd i gigantiska stenar å grus! Typiskt!
    Jag försökte hålla jämna steg med min syrra och min moster men de slutade med att jag SMALL i en stor sten så hela cykeln blev platt och jag flög över styret, landade på en stor sten med huvudet före (notera huvudet, ej hjälm) Fick cykel å sten över mig samtidigt som jag rullade ner för backen tills jag till slut stannade upp, min arm värkte mitt huvud höll på att explodera å kändes tungt, jag såg knappt någonting, skriker efter min moster att stanna! Hon kommer tillbaka och säger att vi måste till ett sjukhus, då hon bara kunde spanska går/haltar jag till närmaste hus, kanske 1 km? kändes då som det iaf, knackar på dörren och säger att jag vill hem till min mamma och pappa som bor på Hedevägen ** . Kvinnan sätter en plastpåse på dynan i sin gamla äckliga hundluktande volvo och kör HEM mig, alltså inte till sjukhuset utan HEM. Jag hade då redan berättat att mamma och pappa inte e hemma och att dom kommer om ca en halvtimme, hon åker...
    Där sitter jag med min moster som grinar, inte jag, har förbaskat ont i armen bara, tar ett par lånkalsonger, röda om jag minns rätt(?) och mina, knyter den själv som en mitella runt min vänstra hand, tittar mig i spegeln och ser en äppelstor sten ingrävd i min skalle, blodet e så tjockt, därav jag inte ser, min vita t-shirt med gula prickar e förstörd av allt blod!! Min favorit!
    Mamma kommer innaför dörren efter ca en halvtimme, det första jag säger till henne "snälla mamma gråt inte men jag måste till sjukhuset"
    Fy fan där hade man behövt en mobil....
    Kommer dit å läkarna tittar på mig med STORA ögon, tar min hand, knäcker tillbaka den på plats, bruten!
    klipper upp min "mitella" och min favorittröja, jag frågar mamma där på britsen om hon kan laga den med en dragkedja där dom klippte den?? Hon nickade.
    Känner 5 stick i hakan, känner lika många om inte fler i pannområdet, hör en massa "klonkande" i en skål bredvid mig, dom håller på och tar ur stenar ur min skalle, den sista stenen lät mest och dom var snabba som tusan och sy igen i pannan, då samtidigt börjar jag kolossalblöda i käken som även den fick knäckas tillbaka på plats innan dom kunde börja sy igen såret.
    Notera att dom bedövade käken först, sen pannan, dom syr i pannan först sen käken, hade jag någon bedövning kvar tror ni, Nej! 9 år ligger och känner hur varje stygn går igenom skinnet "bara några kvar säger läkaren" SÄKERT var säkert en 10 stygn till. Jag e gipsad och bandagerad och klar för sängen, min mamma stannar med mig på sjukhuset.
    På natten sticker det till i huvudet och jag tar tag i en tråd med höger hand, på slutet finns det en u-nål... läkaren glömde kvar både nål och tråd när dom började sy i käken, nålen gömde sig i mitt hår...


    19 år, ramlar av cykel återigen i en backe, denna gång asfalt, slår i huvudet, skrapar upp precis hela ryggen på höger sida samt arm och ben, har minimala ärr kvar. Fick en kraftig hjärnskakning.

    24år föder min lilla tös, får ett hematom efter förlossningen som inte tas på allvar till en början "gnällig förstföderska" klassas jag som, el så upplevde jag det.
    i 6h håller dom på och ger mig morfin som gör att smärtan försvinner men kommer tillbaka starkare än förra gången när morfinet släpper, IDIOTER JAG BLÖDER INIFRÅN!!
    Micke SKRIKER åt dom att nu får dom fan ta och göra något!! En läkare kallas in, tittar på mig och frågar barnmorskorna vad dom håller på med? In på operation med henne NU!
    Jag tittar på min gubbe och ber han ta hand om vårat nyfödda barn för jag trodde att jag aldrig skulle få se dom igen..
    10 min senare tar läkaren på mig en syrgasmask tittar på mig och säger "snart är allting över Elsie, Sov nu" Pang* Minns ingenting förrens jag vaknar på uppvaket, ARG som ett bi vill jag upp till min man och bebis, utskriven inom 5 min!
    Visade sig att jag tappat 2 liter blod, man får tappa 1 tror jag sen e man nog ganska körd(?)

    Sen svininfluensan när våran son var en månad gammal, 6 november 2009, Fy glömmer jag aldrig.. 41 graders feber å ilkörde in till falun med min Thim, när vi var inne där föll jag ihop av utmattning i sängen.
    Massa febernedsättande på oss bägge och 45 000 olika viktkoller på Thim så han fick i sig någon mat. Hemma efter 5-6 dagar.

    Sist men inte minst denna SKIT strums helvete som jag då kallar den!! Ett år till och jag hade när som helst kunnat fått en hjärtattack! Fatta då e jag bara 29 år!!
    Tackar läkaren som noterade detta med mitt liv, det var Thim han skulle undersöka men det blev jag som hamnade i rampljuset.
    Nu fixar jag det här hur slut i huvudet jag än e!
    Och nu kan jag bara hoppas att jag är en av de 50% som blir friska på enbart medicin... Hoppas....

    Nej nu e det sen kväll kl slog precis om till 00:02 så nu ska jag gå ner i min superduper svala källare och mysa med min Thimmis, pappa får glädjen av och mysa med våran lilla Emilia <3 de har han gjort länge.. Men snart kan vi sova tillsammans alla 4, för Thim har börjat sova lite bättre.
    Jag sa ju det till er, SNART får jag sova, snart får jag sova mer än 3 h per natt...
    nu sover jag iaf en 5-6h i sträck ;)

    G´natt


RSS 2.0